Saknad

På två dagar har jag inte fått se dig, inte fått klappa om dig och säga hej gumman, morgonen är värst, det finns bara en hund att släppa ut, bara en hund att ge mat, bara en hund att klappa om och säga hej till.
Du fattas oss!

Hjärtat värker lika mycket som förut, tårarna rinner fortfarande lika mycket.

Jag undrar vart du är nu? Finns du fortfarande hos oss, går du runt och undrar varför vi inte ser dig, eller vet du redan hur döden funkar? Eftersom jag tror på reinkarnation så borde du ju veta hur allt går till, en själ som levt många liv antar jag, det var därför du var så klok.
Dina ögon såg rakt igenom mig när jag var ledsen över ngt, du visste hur det kändes du hade varit med om det själv och alltid kom du fram, öronen åkte bak, du la din nos i ens knä, viftade lätt på svansen och tittade på en med dem där ögonen.


Jag hoppas att våra själar möts igen, i det här livet eller i nästa eller på en annan plats...
Vi tänder ditt ljus varje dag och jag undrar när första dagen kommer som det inte är tänt...men även om det inte brinner så finns du i våra tankar, men just nu känns det skönt att se att det brinner brevid ditt foto.
Tiam blir så glad varje gång jag visar honom kortet, han saknar dig också och du var hans favorit.

Tack alla som har hört av sig, på telefon, sms, facebook eller här..ni är guldvärda!

Idag ska jag iväg och jobba, gruvade mig först, men det går nog bra, kan vara skönt att få tänka på ngt annat också.


Källa bangade aldrig för ett bus trots sin ålder


Dyka kunde hon också

Vi saknar dig gumman mer och mer för varje dag som går.

Kommentarer
Postat av: Therese

Hua Fia nu gråter ju jag också. Tänker på er.



Kramar från oss

2009-02-13 @ 12:14:49
URL: http://theresesandberg.blogspot.com/
Postat av: Emma

Det är ju så svårt att glömma, elelr glömma, det gör man ju aldrig... Min pappa hade två hundar då jag bodde hemma, och när den ena dog vis sexton års ålder, så var det så SJUKT tomt, och är det fortfarande, efter snart fyra år... Man förväntar sej liksom att hon ska komma fram och hälsa nar man kommer, emn det är tomt... Nu har de ju en hund kvar, men hon börjar ju också bli till åren, och vill inte ens tänka på att hennes sista dag kommer att komma...



Gråter en liten stund, fast jag inte kände Källa, men det spelar inger roll, tårarna rinner ändå, för jag vet ju hur jobbigt ni har det, och jag skyller kanske lite på mina hormner med...



Grattis till lille Tiam också på ett-års dagen!!! Tänk vad ett år går fort...

2009-02-15 @ 20:52:39
URL: http://tussilagoo.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0